Varför plast är en knepig sak? Mikä muovissa määttää?

Varför används så mycket plast och varför återanvänds så lite?
Miksi muovia käytetään niin paljon ja miksi sitä uudelleen käytetään niin vähän?

Plastanvändning blev populärt på 1950-talet och vi ser inga tecken på att den skulle minska, tvärtom ökar den hela tiden markant. Som material är plasterna hållbara, billiga, lätta och formbara. Därför har det varit enkelt att tillverka många slags produkter av plaster, t.ex. cykelhjälmar, elisolering, mobiltelefondelar, livsmedelsförpackningar och leksaker.

Av all plast som producerats i världen är 30 % ännu i bruk, 6 % har återvunnits, 9 % har energiutnyttjats och 55 % finns på soptippar samt ute i naturen. I Finland har vi redan länge haft ett system för flaskreturnering vilket är ett sätt att återvinna plats. Återvinning av konsumentförpackningar inleddes i Finland i början av år 2016. Återanvändningen av plaster inleddes i ett så pass sent skede pga. det är rätt så krångligt och det ansågs vara ekonomiskt olönsamt. Det krångliga med plaståtervinning är att det finns så många typer av plast, de innehåller ofta skadliga ämnen som inte kan separeras och dessutom är förpackningarna ofta smutsiga när de har använts. Konsumenterna – dvs ni – bör också vara villiga att köpa olika slags produkter som tillverkats av återvunnen plast. Under den senaste tiden har miljövärden vunnit mer fotfäste i Finland och både företag och organisationer strävar efter att utnyttja cirkulär ekonomi. Detta har medfört att det har blivit mer pressande att hitta olika lösningar för plaståteranvändning och det har också uppkommit juridiska förpliktelser för det.

Muovien käyttö on toden teolla alkanut 1950-luvulla ja käyttömäärät lisääntyvät koko ajan huikeasti. Muovit ovat kestäviä, edullisia, kevyitä ja monenlaiseen tarkoitukseen muokattavissa olevia materiaaleja. Joten muoveista on ollut helppo ja mahdollista tehdä monenlaisia tuotteita kuten esimerkiksi pyöräilykypäriä, sähköeristeitä, matkapuhelimien osia, elintarvikepakkauksia ja leluja.

Kaikesta maailmassa tuotetusta muovista edelleen käytössä on 30 %, kierrätetty 6 %, energiahyödynnetty 9 % ja kaatopaikoilla sekä luonnossa on 55 %. Suomessa on ollut pitkään käytössä pullonpalautusjärjestelmä, joka on muovin kierrätystä. Kuluttajapakkausten kierrätys on alkanut Suomessa vuoden 2016 alussa. Muovien uudelleenkäyttö ei ole aiemmin yleistynyt, koska se on hiukan hankalaa eikä se ole ollut taloudellisesti kannattavaa. Hankalaa siitä tekee, se että muovityyppejä on monia, muovituotteissa on usein mukana haitallisia aineita, joita ei pystytä erottamaan ja muovituotteet ovat monesti käytön jälkeen likaisia. Lisäksi kuluttajien, eli teidän tulee haluta ostaa erilaisia kierrätysmuovituotteita. Viime aikoina Suomessa ympäristöarvot ovat nousseet ja yritykset sekä yhteiskunnat pyrkivät kiertotalouteen, näin muovinkin uudelleenkäytölle on tullut paineita ja lain puolesta velvoitteita.

Vad finns det för alternativ till plast?
Mitä vaihtoehtoja muoville on?

För tillfället finns det vissa material som kan ersätta plast. Till exempel trä, träfibrer, sockerrör och glasfiber används redan för att producera plastliknande produkter och utvecklings- och forskningsarbetet kring plastersättande material pågår hela tiden: vi känner inte ännu till alla material som kan ersätta plaster.

I och för sig är plast ett bra material när det används på rätt sätt. Problem uppstår om plastprodukter hamnar i naturen eller om det har använts för mycket plast för att slå in produkter, dvs. överpaketering, vilket innebär onödig användning av råmaterial. Traditionellt har plaster tillverkats av olja som är ett fossilt råmaterial. Plast eller ersättande material kan alltså också tillverkas av biobaserade eller förnybara material såsom stärkelse eller cellulosa. Det är ytterst viktigt att frångå olja som råmaterial i framtiden. I Finland är det för tillfället nog viktigast att planera och tillverka sådana plastprodukter eller ersättande produkter som är både hållbara och återvinnbara och som inte orsakar oskäliga mängder av växthusgaser. På världsnivå bör man också se till att avfallssystemen fås i ordning så att mängden plast som hamnar i haven minimeras.

Muoveja korvaavia materiaaleja on tällä hetkellä olemassa joitakin. Esimerkiksi puusta, puun kuiduista, sokeriruosta ja lasikuiduista on jo olemassa ja kehitetään koko ajan lisää erilaisia muovin kaltaisia tuotteita. Kaikkia muovien korvaavien materiaaleja ei vielä tunneta.

Muovi oikeassa paikassa käytössä on hyvä asia. Ongelma syntyy siitä, jos muovituotteet päätyvät luontoon tai tuotteet on pakattu liian moneen kääreeseen eli ylipakattu, jolloin raaka-aineita on käytetty turhaan. Perinteisesti muoveja on valmistettu öljystä eli fossiilisesta raaka-aineesta. Muovia tai sen korvaajia voi siis tehdä myös biopohjaista eli uusituvista materiaaleista kuten tärkkelyksestä ja selluloosasta. Öljypohjaisuudesta on tärkeää päästä eroon tulevaisuudessa. Nyt tärkeintä Suomessa on kuitenkin se, että muovit tai niiden korvaajat suunnitellaan kestäviksi ja kierrätyskelpoisiksi eikä niiden tuottamisesta synny kohtuutonta määrää kasvihuonekaasuja. Maailmalla tähän listaan tulee lisätä jätehuoltojärjestelmien kuntoon saaminen, jotta meriin ei päädy niin paljon muovia.

Vidare information:

Vantaan kaupunki / sivistystoimi

Ympäristökonsultti: Noora Ilola,
050 3035873, etunimi.sukunimi (a) vantaa.fi